En underkjol från 1950-talet har funnits på min sylista i flera år! Och nu har jag äntligen gjort en.
Jag älskar resultatet, men det tog mycket längre tid än jag förväntade mig: Jag trodde att en underkjol från 1950-talet skulle vara ett snabbt sömnadsprojekt, men det var det definitivt inte!
Det tog mig en evighet att klippa, samla och avsluta alla dessa långa rader av underkjolar.
När jag undersökte hur man gör en underkjol från 1950-talet blev jag förvånad över att det inte fanns fler handledningstillfällen tillgängliga. Så jag bestämde mig för att dela med mig av hur jag gjorde min 1950-tals underkjol, om du också vill göra en. Det här är inte en djupgående handledning om hur man gör den ultimata 1950-talsunderkjolen: det är helt enkelt hur jag gjorde min underkjol i 1950-talsstil.
Tyget
Jag använde rester av gardintyg som jag hade liggande: gulaktigt organza-tyg och vitt chiffongtyg. Båda tygerna är av polyester. Så underkjolen är inte historiskt korrekt, eftersom de flesta underkjolar på 1950-talet var av nylon eller bomull.
Fållorna
Underkjolen har 4 nivåer. Varje våning är
15 cm bred, så underkjolen är 60 cm lång.
Varje våning är 1,5 gånger bredare än den föregående. Det
första skiktet är 175 cm långt, det andra 262 cm, det tredje 395 cm och det fjärde 590 cm.
Sömmarna
Efter tillskärningen skarvade jag alla skiktsömmar med flikar (du kan också använda engelska sömmar i stället). Sedan samlade jag ihop våderna med en bit tråd (innesluten i tyget), sammanfogade våderna och avslutade råkanterna med en remsa organza.
Sömmen
Jag använde omväxlande tyger till volangerna längst ner på underkjolen. Det finns fyra lager, så det är vitt, gult, vitt, gult. Det gula organza-tyget hade en kant som jag använde till fållen. Men den vita muslinen hade ingen sådan, så jag avslutade den med en liten fåll.
Elastiskt midjeband
Näst avslutade jag underkjolen med ett elastiskt midjeband: Jag sydde en mantel och trädde in resår i den.
Och underkjolen var äntligen klar!
Sy ihop den
För det första, när man syr en underkjol börjar man nerifrån och arbetar sig uppåt. Det
innebär att du monterar bitarna för de olika nivåerna, fållar och samlar den nedre nivån.
För att montera ändarna på den övre nivån måste du lägga till band senare för att säkra.
Efter planering och klippning börjar du med att fästa bandet på den nedre nivån.
Jag använde ett en tum brett krämfärgat satinband. Det är ganska billigt och ser bra ut.
Sy efter att ha fäst.
För att samla ihop syr du längs sidan av den nedre nivån med raka stygn.
Använd stora stygn och stram spänning, det gör det lättare att dra i övertråden för att samla tyget.
Placera bottennivån runt mellannivån. Det gör det lättare att samla ihop den nedre delen så att den får samma omkrets som den mellersta delen.
Se till att du har tyllen räta mot räta innan du nålar fast den.
Med övertråden dragen börjar du samla ihop den nedre delen tills den får samma omkrets som den mellersta delen.
Om du inte har tillräckligt med utrymme för att sprida ut tyget i en cirkel kan du också vika de två våderna på mitten och på så sätt samla ihop den nedre våden till rätt längd.
Nåla fast allt på plats och sy ihop våderna. Innan du gör samma sak med mitten- och toppdelen måste du fålla ändarna på toppdelen.
Som tidigare nämnts använde jag samma band till linningen som jag använde till fållen. För fästet använde jag en enkel krok. Jag gjorde detta med tre krokar, så att jag kan anpassa underkjolen till längden på klänningen jag bär, och sänka den när jag vidgar den.
Den här sista bilden visar underkjolen i ett lager. Förra veckan blev jag klar med den andra. Två lager – ännu mer tyll. Så roligt, haha.
För den andra underkjolen med dubbla lager använde jag det här mönstret, eftersom jag inte hade tillräckligt med tyll kvar.
För att få maximal volym kan jag bära den första underkjolen över den andra. På så sätt har jag
inte bara en underkjol i tre lager, vilket inte riktigt passar för vardagsbruk.